"Natural Horsemanship (ofta förkortat NH) är engelska och betyder ordagrant ungefär naturligt handhavande av hästar. Det är en skolbildning och en lära om hur man kan arbeta med hästar. Enligt utövarna sker det på ett mer naturligt sätt genom att ryttaren utbildas i hur hästar beter sig och tänker.

Läran går ut på att öka samarbetet och relationen mellan hästen och ryttaren genom att kommunicera med hästen på hästens eget språk. Natural Horsemanship bygger på begreppet horsemanship där man lär sig att förstå hästen på ett djupare plan, exempelvis hur hästen ser saker och ting och hur de uppfattar omvärlden. Natural Horsemanship används inom träning för all slags ridsport och då speciellt inom westernridning. Natural Horsemanship kan utövas både från marken och uppsutten i sadel som ryttare. Natural horsemanship har blivit populärt de senaste tio-tjugo åren men har sina rötter i antikens Grekland och fältherren och skriftställaren Xenofons (430-355 f.Kr.) erfarenheter av hästskötsel och ridning." 

(källa)

Vad är min åsikt om NH? Jag tycker det är bra. Jag skulle egentligen inte säga att jag är tillräckligt insatt för att kunna uttala mig, men jag har hållt på med lite grunder.Sen kan man ju diskutera vad som är NH och vad som inte är det, vissa verkar ju gå efter att allt man gör med hästen från marken är NH. Men njaaa, det är det inte. Jag brukar egentligen inte utöva just specifikt NH och går inte helt efter det, dock har jag hämtat lite inspiration från det, det har jag. Jag vill att hästen ska ha sin bubbla och jag min när jag hanterar hästen, men jag vill ändå kunna ha ett lite mer jämnställt förhållande till min häst. Alltså, jag tycker inte att man måste vara ledare till sin häst. Att ha det mer jämnställt och kunna kompromissa ibland tror jag att hästen uppskattar. 

Jag gillar att hantera hästen från marken, men jag gör det oftast på lite egna sätt och går inte strikt efter NH-filosofin. Men jag strävar alltid efter att vara schysst mot hästen. 

Det är så mycket prat om alla dessa diskussioner hurvida man ska välja bett eller bettlöst, ögonblicksbilder, tävlingsryttare vs NH-människor och så vidare och så vidare. Jag är rättare sagt otroligt trött på alla dessa diskussioner. Det är smutskastning hit och dit och påståenden överallt. VARFÖR kan vi inte bara inse att det är onaturligt för hästen att gå med bett? Jag vill inte kategorisera mig själv, utan jag tar inspiration från olika dicipliner och sätter ihop det. Jag vill rida så mjukt och följsamt det går, jag vill ha anatomiska träns som inte trycker lika mycket, jag vill variera mellan snälla bett och bettlöst. Nej, jag vill inte ge upp hopptävlingar och träningar, jag vill inte ge upp svettiga dressyrpass och allt som ingår i den moderna tävlingsridningen. Men nej, jag vill inte heller rida på kandar, slita i min häst när jag tar en "förhållning" före hindrena eller använda spö som bestraffning för att hästen vägrade. Jag vill vara där emellan. Tävla och satsa vill jag göra, men göra det på hästens villkor så mycket som det går. Där har ni min "filosofi"!